>
May 11 2020
Svenskar minst oroliga för Coronaviruset i internationell jämförelse

Även om svenskarna fortfarande prioriterar att stoppa smittspridningen framför att förhindra en ekonomisk recession har gapet mellan de två alternativen halverats den senaste månaden. Svenskarna är genomgående mindre oroade för krisens konsekvenser än befolkningen i andra länder.

Detta enligt den andra och återkommande globala undersökningen av allmänhetens syn på COVID-19 som JKL Kekst CNC har genomfört med 1 000 respondenter vardera i Japan, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA.

Precis som i förra månadens undersökning vill de yngsta svenskarna prioritera ekonomin. Sett till partitillhörighet är moderata väljare de som främst vill prioritera ekonomin framför att stoppa smittspridningen.

Svenskarna är genomgående mindre oroade för krisens konsekvenser än befolkningen i de andra undersökta länderna. 32 % av svenskarna är mycket oroliga för virusets inverkan på deras personliga hälsa, jämfört med exempelvis 54 % av amerikanerna. Svenskarna är också minst oroliga för påverkan på ekonomin – 52 % är mycket oroliga jämfört med tre fjärdedelar i Storbritannien, USA och Japan.

Fler svenskar än förra månaden förväntar sig att effekterna av Coronaviruset kommer att pågå under en längre tid. I april trodde 36 % av svenskarna att virusets inverkan på Sverige skulle vara längre än ett år; nu tror 49 % detta. Även de svenskar som tror att påverkan på ekonomin kommer att pågå längre än ett år har ökat, från 56 % till 71 %.

Ytterligare intressanta resultat:

Förtroende för myndigheter

• Allmänhetens förtroende för Folkhälsomyndigheten är detsamma som i april. Förtroendebalansen1 för regeringen ökade med 3 % medan förtroendebalansen för kommuner och regioner minskade med 7 %. Allmänhetens förtroendebalans för sjukvården ökade till 38 %.
• Förtroendet för Folkhälsomyndigheten och WHO är fortsatt tätt sammankopplat med partival. Socialdemokrater säger att de har fått högre snarare än minskat förtroende för såväl Folkhälsomyndigheten som WHO, medan Sverigedemokrater har minskat förtroende för dessa aktörer.

Förändringsbenägenhet

• Svenskar är de som mest vill att ekonomin ska återgå till hur den var utan större förändringar. Även om 44 % i grunden vill ändra ekonomins funktionssätt efter krisen, gör 39 % inte det, och detta är den minsta uppmätta skillnaden i alla undersökta länder.
• Att fokusera på minskad klimatpåverkan är inte högsta prioritet för människor när det gäller den framtida ekonomin. Endast 6 % i Sverige anser att detta bör vara högsta prioritet för den framtida ekonomin. 8% svarar på samma sätt i Tyskland, 6% i Storbritannien, 4% i USA och 2% i Japan.
• Svenskarna vill se bättre förberedelser inför pandemier och mer fokus på de mest sårbara i samhället. Det finns dock ingen önskan om omfattande förändringar i hur systemen fungerar i Sverige, med undantag för Vänsterpartiets och Miljöpartiets väljare.

Företagen

• Fyra av tio svenskar anser att regeringen ger företag det stöd de behöver under Coronakrisen, men endast 28 % tror att detta stöd når de företag som behöver det, medan 25 % säger att det inte gör det. Detta är den minsta andelen i alla undersökta länder förutom Japan.
• Den främsta åtgärden som människor vill se att företag vidtar i Sverige, Storbritannien och Japan är att tillverka hälsomaterial eller sjukhusutrustning. I USA och Tyskland vill de framför allt att chefer ska sänka sina löner. Endast 21 % av svenskarna anser detsamma. I de undersökta länderna önskar de svarande också att företag samarbetar för att samla resurser och expertis under Coronakrisen.

Konsumentbeteende

• Svenskar tror att de sannolikt kommer att ändra vissa beteenden efter krisen, även om ett vaccin var allmänt tillgängligt.
• Svenskar säger att de kommer att resa mindre med flyg samt äta ute, gå på bio och gå på sportevenemang mer sällan när krisen är över. Denna beteendeförändring är dock mindre än i Storbritannien, USA eller Japan, men fortfarande väsentlig.
• Inrikesresor ser ut att kunna öka efter krisen. Sverige är det enda landet tillsammans med Storbritannien som visar en potentiell ökning av semestrar inom landet.
• Däremot verkar det inte finnas en långsiktig efterfrågan på att jobba mer hemifrån. Nettoskillnaden mellan de som tror att de kommer att jobba mer hemifrån och de som tror tvärtom är endast 1 procentenhet.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Kekst CNC Research genom slumpmässigt rekryterade onlinepaneler med 1 000 respondenter vardera i Storbritannien, Sverige, Tyskland, USA och Japan under perioden 27 april till 1 maj 2020. Grundläggande demografiska kriterier applicerades för att säkerställa att urvalet återspeglar befolkningssammansättningen i varje land.

JKL Kekst CNCs globala researcherbjudande kombinerar kvalitativa och kvantitativa produkter och konsulttjänster, helt integrerade i företagets globala data- och analyserbjudande som används av mer än hundra organisationer över hela världen. Researchprodukterna mäter offentliga, medarbetar-, investerar- och andra specialiserade målgrupper, med ett särskilt fokus på att identifiera de möjligheter och risker som kunderna står inför.

För den fullständiga sammanställningen av undersökningen, se PDF.

För mer information, vänligen kontakta: Helena Norrman, 073-066 53 46, helena.norrman@jklgroup.com