Feb 14 2020
Aktieaktivist, ja visst!

I USA är aktivistinvesterare sedan länge ett vanligt fenomen. I Europa, även i Sverige, märks deras framfart av alltmer. Ett 50-tal svenska bolag har de senaste två åren blivit utsatta för någon form av aktivistkampanj. Aktivisterna blir mer och mer infly­telserika och sofistikerade när de utövar press på bolag, ofta via media. Allt talar för att de är här för att stanna. Vilka de är och vad de kräver kan komma att förändras.

Aktieägaraktivism, eller aktieaktivism, har det senaste decenniet vuxit kraftigt. Det är ett faktum i USA, där aktivistfonders förvaltade kapital vuxit från 50 miljarder dollar år 2010 till 185 miljarder dollar år 2018. Samtidigt söker sig detta kapital ut i världen. Flera av de stora amerikanska aktivisterna, såsom Elliot Management, har ökat sin aktivitet i Europa. Aktivismen kommer fortsätta vara en viktig del av finansmarknaden med växande betydelse på 2020-talet. Blickar vi västerut kan vi konstatera att aktivistfonder redan har blivit ”mainstream”, det vill säga en investeringsklass som alla andra. Aktivister finns idag utmed hela skalan, från konstruktiva till obstruerande.

När en aktivist tar initiativ är ansatsen inte primärt att påverka bolaget utifrån sin faktiska röst- och kapitalstyrka, utan istället att påverka övriga ägare. Inte sällan har aktivisten ett väloljat nätverk av inter­nationella investerare, hedgefonder och institutioner som blir tipsade i förväg. Traditionella, långsiktiga fonder stödjer i allt högre grad en aktivistisk agenda, och de börjar även i tilltagande utsträckning agera som aktivister själva. De stora indexfonderna uttryck­er till exempel ibland starka synpunkter i hållbarhets­frågor.

Frågan många företag bör ställa sig är därför: Vilka nuvarande investerare blir morgondagens aktivister?

In i 20-talet kommer aktivism även att börja drivas av ESG (Environment, Social, Governance)-faktorer i större utsträckning än idag. I USA startar allt fler traditionella aktivister ESG-fokuserade fonder. På så sätt kan de attrahera det växande ESG-märkta kapitalet. Inom ESG-aktivismen finns en mångfald av intressenter som ställer krav som inte nödvändigtvis är lika entydiga som den traditionella aktivistens. Där den traditionella aktivisten söker ekonomiskt värde­skapande, antingen genom ökad aktiekurs eller högre direktavkastning, kan nya sorters aktivister ställa krav på koldioxidpåverkan i bolagets verksamhet eller att verksamheter avyttras av miljö­skäl.

Vi kommer också att se framväxten av nya aktivist­bolag, grundade av avhoppare från de stora aktö­rerna. Några svenskar som idag är verksamma i de stora amerikanska fonderna kommer inom en snar framtid ta med sina lärdomar från andra sidan Atlanten och exportera dem till Sverige.

Hur aktivismtrenden utvecklas de närmaste åren hänger mycket på den ekonomiska utvecklingen. En begynnande lågkonjunktur med ökad risk för lön­samhetsproblem kommer sannolikt starta en ny våg av aktivism i Europa. Sverige har hittills varit relativt skyddat av sin bolagsstyrningsmodell och genom att stora aktieägare redan har en röst för att påverka bolag. Men det kan snabbt ändras om bolagen börjar underprestera.

Ett klokt företag ser till att stå väl rustat genom att utveckla strategier och detaljerade beredskapspla­ner, med förberedda legala, finansiella och kommunikativa rådgivare. Förr eller senare är risken nämligen stor att aktivisten dyker upp.