>
Feb 19 2020
5G och AI slår igenom, men ersätter inte mänskligt omdöme

Under 2020-talet inträffar det teknologiska skifte som av många benämns som den fjärde industriella revo­lutionen. Sakernas internet, artificiell intelligens och robotteknik karaktäriserar det kommande decenniets teknik och den fas av mänsklighetens utveckling som vi står inför. Hur tekniken kan användas för att gynna företag och samhället medan riskerna som den är kopplad till minimeras är ett av de centrala teman som kommer att behandlas vid World Econo­mic Forum 2020.

För att kunna utveckla relevanta och framgångsrika kommunikationsstrategier är det viktigt att fråga sig hur den nya tekniken på bästa sätt kan utnyttjas för att skapa nya former av kommunikation, och hur bolag kan använda kommunikation som ett verktyg för att öka sina möjligheter att tillhöra vinnarna i en alltmer digitaliserad värld.

En viktig möjliggörare för utvecklingen är 5G, den femte generationens mobiltelefoni. 5G är mer än bara en uppgradering för snabbare datanätverk. 5G innebär en betydande förändring i hur världen är uppkopplad. Det handlar inte bara om hastighet utan även om en kraftigt minskad fördröjning i näten som skapar möjlighet för enheter att kommunicera med varandra. Detta kan användas till självkörande bilar, till automatiserad produktion – men kommer även att förändra kommunikation och media.

Under 2019 lanserade New York Times ett ”5G Jour­nalism Lab” för att undersöka vad 5G kan möjliggöra när det gäller nyhetsinhämtning och hur nyheter levereras. Det handlar exempelvis om att journalis­ter automatiskt ska kunna strömma media – bilder, videor och ljud men även 3D-modeller – direkt till redaktionen i realtid. Mottagarna ska kunna ta del av omedelbar journalistik i ett mer verkligt och levande format när de vill och behöver den.

Snabbare kommunikation ställer krav på såväl kom­munikationsorganisationer som innehåll. En teknologi för effektivisering och automatisering som väcker både optimism och rädsla bland företags­ledare är artificiell intelligens (AI). AI kännetecknar förmågan hos datorprogram och robotar att efterlik­na människors naturliga intelligens. Idag används tekniken bland annat för att analysera större data- mängder, förutsäga val- och sportresultat, identifiera personer och upptäcka avvikelser i foton och videoklipp, automatisera viss rapportering och till skrivuppgifter och faktakoll.

AI kan med fördel användas för att identifiera insikter från stora mängder data, men även för att fånga målgruppers beteendemönster. Därför är det ett effektivt verktyg vid riktade kommunikationsinsatser. En svaghet med AI är att gamla fördomar riskerar cementeras istället för att skapa intelligens och lärande. Att använda otillräcklig, partisk eller felaktig data för att utforma kommunikation och strategier för framtiden är riskabelt. I framtiden måste bolag kunna bedöma AI-algoritmernas styrkor och svagheter för att kunna utvärdera sina bedömningar. Precis som de idag måste bedöma och validera information de fattar beslut utifrån.

På 20-talet kommer AI att bli en viktig del av bola­gens kommunikationsarbete – men det mänskliga omdömet, kreativiteten och förmågan till reflektion och analys, kommer inte att ersättas. De som förstår att bäst utnyttja det bästa av både den digitala och den fysiska världen kommer att få väsentliga fördelar.